Byggnadsfysik är kunskapen om värme, luft, fukt och ljud i byggnader. En del av byggnadsfysiken handlar om flöden och hur värme, luft, ljud och fukt breder ut sig och transporteras genom byggnadsdelar och byggnader.
Detär den här kunskapen som avgör om ett hus blir sunt att bo i, att man förstår riskerna med att fånga in fukt. Vilket är standardbyggande idag. Inplastade energieffektiva konstruktioner, oftas med mineral- eller glasull i en träregelstomme. Träet kan ta upp insmiten fukt, men det trä som används i dagens konstruktioner är snabbtorkat, vilket innebär att sockret i träet ligger uppspjälkat på träets yta. Mögel är väldigt fötjusta i enkelt socker.
Utöver detta så är trä hygroskopiskt -tar upp och avger fukt och väta- och organiskt. Medan plast och glas/mineral inte är hugroskopiskt. Så kommer det in fukt i en sån standardfunktion, vilket det kommer att göra förr eller senare, ja då är det svårt för fukten att ta sig ut på ett snabbt och riskfritt sätt, vilket gör att den kommer att vara kvar i konstruktionen längre.
Detta samtidigt som det bara är just trä’et som kan härbärgera den insmitna fukten. Plast, glas och/eller mineral kan inte ta upp och lasta av träet. Dvs plast, trä och glas/mineral är inte materialsamverkande.
Det är jätteviktigt att bygga så att 1) fukten som tar sig in, inte stannar kvar i konstruktionen. 2) att materialen som ingår i konstruktionen inte byggfysikaliskt motverkar varandra, utan tvärtom samverkar. Annars har man en riskkonstruktion, vilken dessvärre är standrad idag.
Och en riskkonstruktion är alltid en hälsorisk eftersom mögel inuti konstruktionen har funnits ganska så länge innan den syns på husets insida. Om den någonsin syns…
