400 millimeter fårullsisolering och variabel diffusionsspärrar i taket, och 400 millimeter runt ackumulatortanken. Isoleringen -Thermafleece- består av 85 procent fårull och 15 procent polyester, varav hälften återvunnen och resterande jungfrulig råvara.
Den är brandskyddsimpregnerad med borax -3,6%- som inte är skadlig att inandas -inte lämplig som förtäring-. Ullen är hygroskopisk -klarar av att ta upp och avge fukt- och har samma U-värde som den allergi-, och cancerframkallande -formaldehyd- glas-, och mineralullen. Den kliar inte och är därför lätt att installera, men man behöver skyddsglasögon, för den är lite… hårig.
Leverans
Fårullsisoleringen beställdes efter massor med marknadsundersökande. Det blev den dyraste… för att de talade engelska. Ja, fårullsisoleringen kommer tom därifrån. Men jag hade kontakt med både ett tyskt och holländskt företag, men den tekniska engelskan där… knepigt.
Ett av skälen till att den är dyrare, än det mest uppenbara… ingen volymprodukt och högre kvalitet, är att den inte går att komprimera så mycket. Lite, men inte som annan skitsiolering -i bemärkelsen ohälsosamt innehåll, ohälsosam installation, byggfysikaliskt kass och blir därför en riskkonstruktion- som är en olidlig standardprodukt i Sverige.
Munskydd!! Svettigt.
Ett litet brandtest. Slängde in en bit i min ugn där det var högsta eldningsfrekvens. Den tuttade eld, flammade upp, och slocknade sedan trot att ugnen rimligtvis mitt i eldningen har en temperatur på minst 700-800°C.
Efter lite dividerande med brandmästaren så sa han att det var ok att ha fårullsisoleringen runt skorstenen utanpå metallskalet. Skorstenen är knappt ljum om man sätter handen på den vid eldning.
Inuti själva skorstensröret så är det så här den levereras, och jag har bara att gilla läget.
Installation av fårullsisoleringen. 400 mm.
Lite seg att skära i…
Diffusionsöppen ångbroms. Nej, hus ska inte andas, de ska vara diffusionsöppna. Lufttillförseln skall gå genom ventilationkanalerna 🙂
Vindduken längst upp. Den är goretexlik. Släpper upp och igenom fukt, men släpper inte ner någon fukt eller väta.
Vindduken, och sen en ventilationsspalt på 90 mm då taket är låglutande.
Foamglasisolering -återvunna bilglasrutor och kolpulver- till alla köldbryggor i anslutning till balkar, bjälkar och ingångar.
Kantisolering på grunden.
300 mm cellglasgrund. Diffusionstät 🙂
Under skafferiets betonggolv.
Och lite mer cellglasisolering över de grunt lagda ventilations, vatten och el /fiberkabelledningar. Elen kommer inte denna väg ännu då Boo energi inte har markförlagt elen ännu. Och det är nu nio år sen de sa att den skulle grävas ner…
