Decoliss som ytskikt i bad och duschutrymmen. Fransk ekologisk kalkputs -NHL 3,5- som ytskikt i våtutrymmen. Putsen görs vattenavvisande antingen genom glättning eller bestryks med vattenglaset Silin. Jag gjorde både och.
Materialen är applicerade med hänsyn till kapillärlagarna. Det vill säga material med mindre porsystem suger väta och fukt från material med större porsystem. På så vis bygger man upp ett system som hindrar man väta och fukt från att ta sig in i konstruktionen, och så att de torkar ut mot den fria luften istället. Enkelt förklarad byggfysik.
I praktiken innebär detta att man grundar stenväggen (lättklinkerbetong i det här fallet) med en nätad grov/grundputs, som man sedan putsar med decoliss (kalkputsen).
Sen har jag applicerat vattenglas (silikater) på den putsade kalkytan för att bromsa ytterligare lite av kalkputsens upptagning av väta från duschandet. Detta vattenglas är diffusionsöppet, dvs slöpper igenom fukt, och det åt båda hållen.
Så det vatten som tar sig in i putsen kommer med ovan nämnda kapillärkrafter sugas utåt (i bemärkelsen inåt husets fria luft) då det oftast är varmare inuti huset än utanför, och därför kan den varma luften bära mer fukt. Plus att kalkputsens fina porsystem suger från den underliggande grundputsen med ett större porsystem. Och det suger i sin tur från lättklinkerbetongen som har ett ännu större porsystem. P så vis går fukten ut ur väggen då den blivit våt.
Skulle det vara sommar då det kan vara lika varmt inomhus som utomhus, eller ännu varmare utomhus, ja då är det ändå så att fukten aldrig tränger så djupt in i duschväggen att kapillärlagarna med hjälp av porstorlekarnas planerade ordning ändå suger fukten inåt husets fria luft.
Jag är rätt mycket för det här med praktisk byggfysik, och det är också en av mina specialgrenar då jag utbildar byggingenjörer i skadeförebyggande och miljöprofilerat byggande. Hoppas att min förklaring ovan gick att förstå.
Fuktsäkerhet
För mig är det den absolut viktigaste delen av det här husbygget. INGEN fukt ska fastna någonstans. Och de ingående materialen skall tåla fukt bättre än standardmaterialen man bygger ”riskkonstruktionen badrum i Sverige”.
Jag ska inte gå total berserk här, men jag tycker det är ren och skär idioti att man bygger badrum av material som inte klarar fukt, och i system som gör att hela konstruktionen blir en enda stor risk. Man kan ha hur många branschregler man vill, men bygger man MOT hur fukt och värme fungerar naturligt, för det kan vi nämligen inte ändra på, så kommer man att få en fuktskada. Hur lång tid det tar, det beror på en hel massa olika parametrar som skiljer varje hus åt. Varför skiljs de åt om fukt och värme alltid funkerar på ett och samma sätt (vill alltid jämna ut mot sin omgivning)? Jo, för att varje hus har unika brukare, men lite eller stora variationer i sina brukarvanor. Hur konstigt det än kan låta så spelar det roll om man har dörren öppen eller stängd till sitt badrum då man duschar, eller efter att man duschat. Och hur länge man duschar så klart!
Mina våtutrymmen är fuktsäkrate iom att de är byggda av material som tål fukt. De möglar och ruttnar inte inuti någon vägg, för de är inte byggda av organiska material. Jag kommer att redogöra för detta tydligare i segmentet inspekterbarhet.