12 april 2014 Ekobyggarevent i Östersund

Jag har ett otroligt roligt jobb!!

I december så blev jag kontaktad av en ekobyggarentusiast, Kurt-Åke från Åre. Han är en oerhört driftig pensionär med ekonombakgrund som numer bygger sunda och miljösmarta hus i Åre tillsammans med sin bror. Dessutom är han en genuin filosof med breda perspektiv.

Han undrade om jag var intresserad av att föreläsa om han kunde ordna finansiering till ett byggevent uppe i Östersund. Självklart så ville jag det. Från Stockholm med omnejd till Malmö, till Sala till Östersund. Vem kan motstå att delta i breddandet av kunskapen om Sunt och Miljöprofilerat byggande?

Detta är den första gången allmänheten har haft fri tillgång till någon av mina föreläsningar då jag annars anlitas som så kallad infortainer av företag och organisationer stängda för just allmänheten. 

Vi var tre föreläsare med olika inriktning denna gång. Jag med min historia om Sunda Huset och det stora materialbiblioteket, och Jonas Jonasson som är adjunkt i Byggfysik på Mittuniversitetet i Östersund. Han var riktigt bra. Särskilt eftersom han har ett liknande perspektiv som jag när det kommer till behovet av det byggfysikaliska perspektivet, och att man faktiskt måste se på det här med energibesparingar ur flera perspektiv om just energibesparande åtgärder ska ha någon riktig miljöpåverkan.

Det blir lite Cut & Paste om ni vill läsa och se filmsnutt från eventet:

http://op.se/lanet/ostersund/1.7053355-minimassa-med-enkla-regler

http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.7055139-fokuserar-pa-hallbart-byggande

 

Jag vill särskilt tacka Kurt-Åke Emanuelsson och Helena Andersson från Östersunds bibliotek

 

Gnäll

Jag har som princip att försöka undvika att hetsa upp mig då jag inte vill ha några dåliga vibbar i mitt framtida boende.

Men... det är samtidigt omöjligt att bygga ett hus utan att bli arg, eller att någon blir arg på en själv någon eller några gånger. Någon stackare kanske redan har läst om min utskällning av en leverantör, och kanske finns det även info om den utbytte entreprenören. Men jag är hittills väldigt stolt över att ha kunnat hålla fanan så pass högt i argfritt husbyggande.

Idag var jag dock med om något besynnerligt. Jag har ju varit oerhört korkad och betalat för mitt trägolv i förskott. Jo, jag vet att en och annan kommer att utbrista att jag får skylla mig själv. men det tänker jag inte göra.

När golvplanken kom så tyckte jag att det var rätt många som var kraftigt spruckna och att det var lite väl många kvisthål modell större. Vilket jag informerade skogsbonden om. Det skulle inte vara några problem då han skickat med mer än nog så att det skulle räcka till ett fint golv i alla fall. När vi sen närmade oss slutet av golvläggningen så saknades först och främst den sista plankan, och de två innan dess såg ut som blockflöjter med alla saknade kvistar. Jag ringde återigen och bad om kompletterande plank. Vilket han skulle ordna.

Vid det här laget tyckte pappa att jag skulle ryta ifrån en aningens, vilket jag inte hade lust med. Och idag ringde jag återigen och frågade var planken hade tagit vägen. Jo, han hade varit och lämnat tre plank på hyvleriet, och jag kunde ringa dem och hämta dem där. Dessutom menade han på att det var hyvleriet som hyvlat sönder planken genoim att hyvla dem då det varit för kallt. Kvistarna ska tydligen bli känsligare då, så hade jag några åsikter så skulle jag ta detta med hyvleriet.

Så nu ska jag alltså behöva betala en till frakt av tre plank som skulle ha varit med i den första och betalda för leveransen. Nä, det är inte juste. Jo då, sa skogsbonden Ivan. Hämtar du inte planken själv så får de ligga kvar. Tack och hej, sen luren på i örat. Herre gud vad skönt att det inte var jag som uppförde mig som en skitstövel.

 

 

 

Ensam byggherre

Vi i det här bygget syftar alltid på den aktuellt deltagande hantverkargruppen eller lekmannahantverkshjälpen jag får. Med andra ord så svarar jag ibland på frågor med: Vi har gjort så här, vi tänkte så och så vidare. Det syftar alltså inte på en partner av något slag, utan jag är ensam byggherre, projektör, projektledare, samordnare, platschef och numer även snickare... Jag skulle aldrig kunna genomföra ett sånt här projekt utan min enorma naivitet och viljestyrka, mitt självförtroende -och ibland övertro på min egen förmåga-, vänners lojala insatser som ventilationsmur, familjen, grannar, och sist men inte minst alla fantastiska hantverkare.

Då jag var mitt i det två och ett halvt år långa projekteringsfasen hade jag siktet inställt på psykakuten med efterföljande inskrivning under byggtiden. Måste säga att det var en riktigt misstag, för jag gick omkring och oroade mig och led i onödan. Det jag var allra mest oroad av har jag inte sett många millimeter av, hantverkare som är krångliga och leveransodugliga. Tvärtom har jag haft fantastisk hjälp hela hela hela vägen. Peppar peppar. Min respekt för kåren är numer hög, men jag inser också att min hängivenhet och energi har bidragit till att samarbetet har fungerat så bra. Fler byggherrar borde investera i förkunskaper så skulle processen bli betydligt angenämare skulle jag gissa.

Ibland tjatar jag numer hål i huvudet på de stackars pojkarna som kommer till bygget då jag hänger runt dem, fotar och frågar och babblar på rent allmänt för att det är så trevligt med sällskap.

Vi är med andra ord, rörmokaren Gunnar, grävaren och allfixaren Ingvar, elektrikern Peter & Co, takläggarna Thomas, Johan och Emil, byggarna Michal, Tomek, Stazek, Jasec, Voljtec, Tadec och Robert, Skorstensmontörerna Johan och Jocke, grannarna Almqvist, Pappa och så jag förstås.

Sen finns ett antal konsulter och leverantörer av material och teknik värda att nämna i sammanhanget. Ventilationskonsulten Charlotta, massugnsleverantörerna Peter och Tetyana, grundläggarna Kim, Andreas, Janne och Åke, stomleverantören Mikael och Jonas, sedumleverantören Torgny och fårullsleverantörerna Alison, Paul och Mark.

Att få möjlighet att ändra en negativ och orolig inställning är faktiskt en fantastisk upplevelse. Tro nu inte att jag alltid är foteniklämkäckt positiv, för det är jag inte. Är jag inte nöjd så meddelas även detta, och det finns någon avbruten kontakt. Men på det stora hela så beror oftast eventuell frustration på sömnbrist och allmän stress, för trots att det är kul att bygga hus så tär det verkligen på krafterna. Och jag längtar efter mitt ordinarie liv igen.

Förstod ni att jag verkligen är stolt över mitt mod, min envishet och övertygelse? Och tacksam över allas superinsatser?

 

Liten arbetshäst

Varför tar man alltid åsnan som symbol för envishet? För egen del så passar shetlandsponny bättre, då de drar åt motsatt håll om man börjar dra i grimman. Vet ej, men det kanske till och med är en genetisk reflex.

Jag vet inte var just min envishet kom ifrån, men den är en starkt bidragande orsak till att jag gör det här. Sen är det även en stor portion jävlaranamma. För är det något jag verkligen avskyr och går igång på så är det när folk säger gör inte så, det kommer inte att fungera, när jag vet att det handlar om deras egen oförmåga. Inte vad som är möjligt eller ej.

Hade jag inte varit så envis så hade jag givit upp för länge sedan. 

Filtmössa på huvudet och linssoppa på tröjan...

Nej, man måste varken vara vegan eller rösta på Ohly eller Wetterstrand för att vilja bygga miljövänligare hus. Det räcker bra med att vara en solidarisk egoist. Att vilja bo I en sund miljö som samtidigt smutsar ner mindre även UTANFÖR det egna boendet.

Problemet med oss miljövänner i byggartagen är att vi ofta tycker att vi är lite bättre byggare, som hör till en smartare och exklusiv skara. Det är inte omöjligt att vi är smartare... skrattar!! Men skaran -vi- ska givetvis INTE vara exkluderande. Vi ska vara välkomnande och uppmuntrande till allas initiativ, särskilt med tanke på att vi fått ta en hel del skit från de som "vet", och en hel del raljerande från de som inte vet men inte vill erkänna det.

Samtidigt finns det alltid någon före det egna byggandet som i stort sett gått före och gått igenom liknande saker som jag tidigare i mitt projekt fick erfara. Det är de jag inspirerats av, och det är delvis deras kunskaper och erfarenheter som jag förhoppningsvis ska föra vidare genom att hjälpa andra. Det konstiga är ändå att det är av andra seriöst kunniga ekobyggare jag fått de hårdaste nypen. Jag trodde vi skulle hjälpa varandra eftersom vi hade ett gemensamt intresse...

Alla och allas initiativ räknas. Även om den egna ekonomin är den största motivationen så är det ett gott skäl bland andra. Det brukar nämligen bli så att plånboken gynnas av ett sundare hus när det väl står.

En vanlig missuppfattning är att det skulle vara billigare att bygga med exempelvis lera och halm då byggmaterialet är så billigt. Det de glömmer är att det är oerhört arbetsintensivt att bygga så. Tid är pengar, oavsett vem som bygger, billiga material eller ej. Jag applåderar dock de som väljer att göra den prioriteringen. För kan man sin byggfysik så blir det väldigt bra boenden av just lera.