27 augusti 2010

Detaljdagen D...

Jagade köldbryggor. All kantisolering -grunden- går åt till att täppa till, och det är det ju värt. Takbjälklaget blir till.

Inifrån och ut, takbjälklag av trä, isolering Foamglas och stomme av NC-block. Vindtät duk Solitex från Pro Clima.

Undrar hur många gånger jag ringde till den tyska tech-supporten för att vara riktigt säker på vilken duk som var till vad, och sen vilken sida som skulle vara upp och vilken som skulle vara ner. Men så här har jag uppfattat det i alla fall...

Bara ett bildbevis på det ordningssamma stöket.

Detaljnerd...

 

Michal har lånat ut sin Fish-eyeoptik till mig. Kraftig vinjettering, men det får det vara värt. Det ni ser är mitt vardagsrum från min sänghörna.

Man kanske skulle kunna säga att jag hade lite svårt att ta mig upp ur det här hålet. Och med eftertanke, hur kom de ner...

Spökborgen... 

Rost, rost, rost.

Riktiga fotografer älskar ordning på kablarna. Det går aldrig ur, oavsett om man byter yrke.

Nu ska här frossas i bilder från alla vinklar i hur ordningssamma de här killarna är. Jag kan inte hjälpa att förvånas, och fullkomligen älskar deras ordningssinne. Slår mitt flera gånger om. Å andra sidan har jag bara ordning I mina lådor och skåp, utanför ser det lite annorlunda ut...

Kolla!! Man kan ju flytta in i det här. Här ska jag bo. Det är faktiskt lite overkligt.

Njuter ni lika mycket som jag? Inte??

Ett varv till, bara för att övertyga er om hur skönt det är att se det här. Jag kan för egen del absolut inte få nog!!

Här kommer Stazek likt James Cagney.

26 augusti 2010

Takbjälklaget!!

Jag tror Tomek är den blygaste av alla tre. Och en sån otroligt fin kille. Hjälpsam och aktiv. 

Den här är nog kanske liiite snyggare i verkligheten.

Det här är overkligt, nu står hela stommen.

Här ryker foamglaset... 

Tomek spikar vindduk.

Och är Stazek glad, blir jag glad. Nyklippt och fin är han dessutom.

Den där fönsterbalken sviktar, och det blir ett 3-luftsfönster med två stålpelare mellan lufterna som support. Återigen, synlig konstruktion. Det är så jag vill ha det. Bara elkablarna som ska gömmas i lerputsen.

Jag citerar Michal, "stairway to heaven".

23 augusti 2010

Kan det verkligen hålla??

Alla murverktyg har sin särskilt fina patinering.

Har vi dividerat detta eller inte. Killarna var oroliga att balken skulle ta vägen ut genom väggen, så nu har alla åtgärder för att hindra detta vidtagits. Den sista var armeringen som drogs igenom balken för att sedan gjutas in. Nu d-lar kommer det sitta. Och så lite isolering mot en potentiell köldbrygga.

Arbetet fortskrider i tomteverkstan...

Tomek justerar innan betongen kommer.

Koncentrera er nu, det här är ett bygge, och här byggs viktiga saker, ok!?

20 augusti 2010

En detaljorgie till...

Mera sten, ingvar är här och lyfter. Och han är aldrig senare än 15 minuter efter att han sagt han ska komma. Tack!!

Noooga!!

Noooga! Hur skulle det här ha gått om pappa och jag gjort det??

Här någonstans ska balken ligga.

Den älskade bandsågen för raka fina snitt. Från Cramo, framfixad av Anki Möller i Järfälladepån. Se stora TACK!!

Ni ser inte Michals bekymrade min. Tjejjborr tänker han. Jag vet. Efter ett tag tog jag över, OCH gav upp.

Noga, slätt och plant ska det vara.

Ni vet det redan allihop, jag gillar kranar!! Och mina supercoola röda stålbalkar.

En fin bild tycker jag.

Båda på plats.

Och så följer en detaljorgie...

Jag mutar dem med choklad, kakor och bullar. Varje dag...

Igen, är de inte fina??

Ordning och reda, inget onödigt spill eller slarv.

Mera ordning. Har jag skrivit det att hade jag levat på 40-talet och varit fröken så hade jag slagit barnen på fingrarna med pekpinnen om pennan låg på sniskan på skolbänken? Jag har inte vare sig slagit, skrikit eller hotat killarna. De kom så. Orningssamma alltså, inte slagna och hotade.

17 juli 2010

Dags för Ingvars hjälp igen. Balkar ska in.

Upplagsplåt för att balkarna inte ska glida iväg... bara fina, för vi hoppade över dem. Stålbalkarna låg plant och fint, kunde inta ta vägen någonstans.

Här kommer den fösta. Ganska mäktigt för mig. Allt som är stort och tungt tar mig med storm numer.

Coola Tomek på plats.

Och här kommer nästa. Inget limträ i mitt hus. Sen kan man alltid diskutera stålet vara eller ej i ett hus. Men jag kan inte tänka mig att ta in mer än absolut nödvändiga limprodukter i bygget.

Så här plant och fint hamnade balkarna. Men så går det om man har så bra murare som Stazek, Tomek och Michal.

Mitt eget lilla Rockefeller Plaza.

Titta vad fint det blev. Lilla julafton mitt i sommaren. Igen...

Isolering av Foamglas mot köldbryggor.

Snart är första våningen klar!!

Hörnarmeringen.

Och veden släpade jag. Något måste jag ju ändå göra mer än att fota då förstås.

Balkarna över detta parti är tvådelade, och måste därför gjutas mellan för stabilitet.

Helt overkligt hur mitt framtida hus växer fram.

Noggranna hantverkare. Syllpapp som glidskikt.

Armering och rost... så vackert.