22 juni 2010

Här fortsätter grundläggningsorgien.

Lite mer kemi...

Byggherren, -konstigt men det bör vara jag... och någon herre kommer jag aldrig bekänna mig till. Upp till kamp för mer könsneutrala termer inom bygg...- måste rycka ut för att skona eken. Och hade jag inte varit där så hade en av mina favoritgrenar rykt.

Ursågning för genomföring.

Dags för passbitarna mellan de prefabricerade elementen.

Tredje elementet. Med genomföringar för avlopp och tilluftskanalerna som ligger nedgrävda för värmeväxling.

Fjärde och sista...

Små finjusteringar.

Andreas spänner ihop elementen ovanifrån.

Kim spänner ihop elementen på kanterna.

Lite stilleben... bara för att kultur är viktigt.

Kim kantisolerar för att minska onödiga köldbryggor.

Och så en sista mätning för att kolla att plattan är plan. Det ska ju muras ett stenhus direkt på den anlagda grunden. Rätt fascinerande faktiskt, rakt ovanpå utan kantförstärkningar.

Och så är det rätt häftigt att isoleringsmaterialet är tillverkat av återvunna bilglasrutor.

Glaset bakas med kol, bildar slutna glasceller som sen är helt täta mot diffunderande -via luft transporterad fukt i ångfas- fukt. De här slutna glascellerna kan heller inte suga upp fukt kapillärt från undergrunden. Det här innebär i praktiken att foamglas isolerar underhusets HELA livslängd, till skillnad från den idag använda standardisoleringen som blir genomfuktad efter ett par år. Och därigenom förlorar sin isolerande förmåga.

Jag är stolt som en höna och visar Sven och Katti min nya grund. Livet är en fest då man är nöjd, och det är jag.

21 juni 2010

Okej... håll i er, för här kommer en orgie likt julafton för ett ensambarn utan kusiner på julafton... obegränsat antal. Alla detaljer, och hade ni självförtroendet och möjlighet att montera ihop element med aluminiumbalkarna... så skulle ni snudd på kunna montera en egen koljerngrund med dessa som manual. Jag hängde på bygget i två halvdagar för att följa varje detalj. Det finns fler, men jag har valt att bespara er. Njut eller irritera er, för här startar anläggningen av Koljernsystemet tillverkat av mestadels Foamglas.

Det gäller att grusbädden är på några millimeters marginal jämn. Foamglaset i min grund har en tryckhållfasthet på 40 ton -jo, ni läser rätt- per kvadratmeter. För att klara drag så är den monterad i aluminiumbalkar. Men det ska vara jämnt under.

Janne och Andreas jämnar ut med 6 millimetersgrus.

Aluminiumskiktet som ska agera radontätningsskikt på rulle.

Mera avjämning, äldste brodern Mård skyfflar och de yngre får göra jobbet på knä...

På millimetrarna. Och det passar min personlighet perfekt, jag gillar noggrannhet.

Jag sitter likt en uv på berget med kameran i högsta hugg. Det här är julafton för en 39-åring.

Å, så lite reklam...

Grunden är delvis prefab och kommer med foamglasskivor plus i färdiga element.

Här läggs första lagret foamglas.

Det är väldigt lätt att såga i materialet, och hålen för genomföringarna görs på plats. En ritning har legat till grund för planeringen av elementen så att inte en genomföring hamnar på en sammanhållande balk.

Kim passar in en tillufts-, och en avloppsgenomföring.

Glöm inte att jag var fotograf och fortfarande gillar grafiska former...

Uven...

Första rullen av det radontätande aluminiumskiktet. Det är rejält under gränsvärdet för radon på platsen, men grunden kommer med skiktet, så därför...

Överlappning

Fästmassa... kemi... bygget måste tyvärr innehålla kompromisser. Det ger mig den ödmjukhet jag ibland saknar.

Andra lagret foamglas.

Första prefabelementet. Jag går in i 4-åringsstadiet... kranbilen...

Det är lite mäktigt på den lilla byggsiten med stora färdiga element.

50 millimeter Foamglas+aluminiumskikt+50 millimeter Foamglas+prefabricerat element med 200 millimeter foamglas inramat i en lindab aluminiumbalk.

Nu har spindeln i nätet, rörmokaren Gunnar kommit för att se till att det kalla tillvattnet och avloppsvattnet ligger separerade.

Tätningskemi för radonkragarna...

Janne trär kragar, teamwork. 

Tillvattenledningarna väntar på nästa lager foamglas som råkade ligga kvar i Sundsvall.