14:e april 2015 Hållbar upphandling

Hur svårt skall det vara. Egentligen?

Att både få och kunna ställa relevanta krav på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet vid offentliga upphandlingar. Och vid privata också för den delen. Ekonomi kommer ju från grekiskans "Att hushålla". Efter andra världskriget har perspektivet slit och släng utvecklats i en ohållbar takt. Nu står vi här, och vi fattar tydligen fortfarande inte då ekonomi betyder olika saker för olika människor. 

I mina byggingenjörsklasser så finns det alltid en eller annan som utbrister att man inte har råd att bygga hållbart, eller av kvalitet som det egentligen handlar om. Nej... kära läsare, det handlar om att "man" inte vill bygga hållbart då det är så förbannat lösnamt att bygga dåligt så att det går sönder och måste rivas. För se... då får man både riva, renovera och/eller bygga nytt. Voila!!

Om jag fick lämna en endaste sak efter mig till mina bygg- och förvaltar elever så vore det att de alltid ställde sig frågan vid beställning och projektering: Hur länge skall detta hålla, och hur långa är underhållsintervallerna på det som skall projekteras, byggas och förvaltas? 

Det är ju ren och skär cynism att bygga så här dåligt som är standard idag. Med den bostadsbrist vi har så borde alla förstå att resurserna skall fördelas enligt följande: bygg så att det 1) håller 2) går att udnerhålla. På det viset håller man också igång vår viktigaste bransch. Hus måste alltid underhållas förr eller senare, och med tanke på bristen på byggnadsarbetare och fastighetförvaltande personal så borde det kvalitativa byggandet vara en självklarhet för en nation med ca 9 miljoner invånare.

Att bygga ett sundare hus

Innebär för mig att bygga med material som innehåller så lite kemikalier det bara är möjligt, och med en teknik som gör att de håller längre. Driften och underhållet ska dessutom ha så liten miljöpåverkan som möjligt med hjälp av hållbara material och grönare teknik.

Då jag köpte tomten 2007 var det aldrig tal om att jag skulle bygga något annat än ett miljövänligare hus. Ett hus som innehåller mindre kemikalier och inte har en nedsmutsande uppvärmning.

Det tyckte de som visste däremot var en dålig idé. Arkitekten: gör inte så det blir inte bra. Tänk på daggpunkten. Byggservice i kommunen: skrattade lite nedlåtande. Mina lärare -fastighetsteknik med inriktning på besiktning och skadeteknik- tyckte det lät som en dålig idé. Det blir inte bra, och tänk dessutom på andrahandsvärdet. Klasskamrater: hur prioriterar du, dig själv eller miljön?

Varför skulle miljöprofilerat bli ett sämre hus, det är väl ändå samma byggfysikaliska och fukttekniska principer som gäller för ett sundare hus? Och finns det någon konflikt mellan att bygga sunt för mig själv att bo i, och den omgivande miljön?

Ganska snart förstod jag dock att det var en massiv stomme som skulle lerklinas in-, och utvändigt. Jag ville ha en hygroskopisk stomme som klarade av att hantera fukt utan att ta skada. Leran ville jag ha för att den är utmärkt vid fukt och värmebuffring och utan kemiska tillsatser. Men vilken typ av stomme?

Jag hann ändra mig många gånger innan jag till slut bestämde mig för en lättklinkerstomme av NC-block från Nyströms Cement. Skälet att jag bestämde mig för NC-blocket var främst att det är ett material av naturliga råvaror utan emissioner. Sen var det givetvis också en kostnadsfråga. Alternativen var en massiv trästomme utan limträ eller en av träullit. Tyvärr var de för kostsamma i sammanhanget.

Lättklinkern hade det högsta U-värdet vilket var till dess nackdel, men prisskillnaden på över 200 000 kronor fick bli avgörande. En annan bidragande orsak var givetvis bemötandet jag fick. Mikael och Lasse på Nyströms Cement har alltid varit så hjälpsamma med teknisk materialinformation då jag gick igenom processen att undersöka och utvärdera stommaterialet.