23 maj 2014 Förberedelser

Jag kan inte sluta, trots att jag är så trött på allt fix. Nu ska jag bygga mina egna utemöbler också. Enklaste enklaste sorten. Detta trots att det hade varit billigare att köpa begagnade på Blocket -men fulare- eller nya på IKEA -lite snygga, kanske...-. 

Killen vid sågen som kapar mina delar känner inte mig och pratar med mig som om jag är förstagångssnickrare från den fina sidan om 222:an. Men jag låter honom hållar och han predikar på. Jag verkligen gillar ju Fredells, och kommer nog aldrig göra slut :)

Titta!!

3 april 2014 Luftspalter och avsaknaden av trädgårdsvisioner

Nu är det äntligen dags att släcka det här bygglovet. Någon gång måste man komma till slutet. Eller... det gör man ju faktiskt inte då man bygger hus. Men bygglovet varar iallafall inte i all evighet. Och det är skönt för själen att sätta punkt. 

Det här sista 1 1/2 året har mest handlat om att bo, och att spara ihop till de avslutande etapperna. Visst finns det saker kvar att göra, men de ligger längre ner på prioriteringsordningen. Så lång att jag ser en massa nya projekt som springer om dem faktiskt. Nästa dröm är ett pyttepyttehus på Gotland...

Näväl.. vad är väl en bal på slottet i jämförelse med tillkomsten av det övre planets balkong? Min puts är skör, och jag vill ha allt jag bygger väl luftat för att ingen fukt ska få fastna någonstans. Så nu byggs balkongen utmed fasaden med en väl tilltagen luftspalt mellan bärande balk och fasaden. 1,5 centimeter för att vara exakt.

Jag har någon tvångsmässig dragning till att se och förstå hur saker och ting är byggda och fungerar. Så dragstänger och muttrar får gärna synas på insidan. Helst vill jag ju att den blir symetrisk. Men... som bekant får man inte alltid saker och ting på det viset man önskar. Sen blev det i vanlig ordning en urgröpt lerputskaka då det skulle borras i putsen. Notera det, att ska man ha lerputs så blir väggarna sköra. Det råder en okritisk lerputsromantik i ekobyggsvängen. Och jag bifaller att det blir ett överlägset inneklimat, men det finns några saker man får stå ut med. Värt det, absolut. Men det kan vara bra att vara medveten om de eventuella baksidorna.

Hoppsan... 

Aj... förbyggt med förråd. Det finns lösningar på allt :)

Även här finns det luftspalt. Och ändträet är doppat i linolja för att minska vatteninträngning.

Trädgård... klart överskattat i min egen värld. Och fantastiskt och njutningsfullt hos andra. Inga platta prefabgräsmattor då, men växtlighet är ett omdedvetet budskap till vårt inre om att livet går vidare oavsett. 

Det är lite sentimentalt att avsluta ett byggprojekt. Vad ska då all min energi, mitt engagemang och driv kanaliseras? Den här byggvägen har varit min gång sen 2010... och nu ska den bli någon sorts gräsplätt. Grönt alltså...

Å så har jag det här kaoset att rådda i också. Vedtorkandet.Som jag i grund och botten älskar så.

Undrbart!! Jag har skrämmande lätt att acceptera lite kaos på ytan. Medan det råder galen ordning i alla mina lådor. Alltifrån vikta underkläder i färg- och sorthögar till gem i rätt box och negativen i kronologisk ordning. Hur blir man sån egentligen?

Här ligger den oimpregnerade trallen och väntar på att bli balkong. Känns overkligt det med. Inköpt på favvovaruhuset Fredells så klart. Ska järnvitriolas för att gråna lite snabbare. Påstås ge visst rötskydd. Det verkar så, men jag vet inte helt säkert. Oavsett är det betydligt lindrigare mot miljön, och mig och alla andra varelsers hälsa än tryckimpregnerat virke.

Ägarstruktur & Påverkan

Jag är tillbaka på Koh Maak med omnejd. Ön ägs till 80 procent av fem familjer som är släkt. De har gemensamt bestämt att ön inte ska exploateras med "girly bars" och Seven11. Ingen är nöjdare än jag. För jag skrumpnar ihop som ett runnsin inombords av exploateringen, och de villkor som uppstår. Har absolut inget emot Seven11 hemma eller i städer, tvärtom är jag förtjust i tillgänglighet. 

Lite varningsinfrastruktur.

Återvinning. Fortfarande inte klar över till vad, eller vart det tar vägen. Kom i samspråk med en fransk vagabondfamilj som var väldigt engagerade i hållbarhet. De sa att det var ett himla jidder att återvinna, men att vissa material ändå var i görningen. 

Det går framåt. Dessutom visslar byggarbetarna efter mig som om jag vore 20 år. Vi får väl se vad som händer då jag kliver av cykeln och "knackar på". Brukar bli lite spakare då Smile

Å så har jag hittat önd Fredells. Ingen lyckligare än jag :) Måste självklart undersökas.

Jajamensan, här finns det grejer :)

De här rödelarna... pvc... :(

Bästa uppfinningen ever!!! Har en hemma faktiskt. Kommer aldrig i mitt liv att bygga ett hus utan en.

Rena rama julafton. Mitt i november.

Varför är det så kul?

Det här är dåremot inte så kul. Spruta 2 av fem. Inget sjukhus, men en sjuksköterska och en liten kissemiss som stök omkring därinne som tröst åt mig.

Det här är också tröst. Det mjuka möter det som inte blivit hårt ännu. Om jag någonsin gjuter en betonggång i mitt liv så ska den vara fylld av små tassar och barnfötter.

Det här med hållbarhet är tydligen värt att sammansluta sig för :)

Jo, jag cyklar förbi det här bygget med jämna mellanrum. De har ingen brådska.

Telekommunikation. Men bara då och då. Kanske är något bra med det trots allt. Om inte annat så uppskattar man alla sorters stunder.

Thailändsk fjällpanel. Typ...

Har inte riktigt förstått poängen med dessa höga hus. Men det är helt klart någon prominent person som bor där.

Elen är också tillfällig. Kanske bra det med. Det fullkomligen dånar från de två dieselaggregaten som förser hela ön.

Jag har bytt bungalow. En uppgradering kan man säga. Jag ifrågasätter givetvis den här täta lacken som stenen i badrummet belagts med. Mannen som byggt och äger de här 6 bungalowsen lever verkligen hand ur mun visar det sig då jag ska betala. Han har så mycket skulder hos så många här på ön att han inte kan åka till vem som helst för att ordna med min kortbetalning, för då tar de pengarna på en gång. Verkar jobbigt.

Nivåskillnader nattetid kanske inte är min favvo även om jag har så hemma. Men utan potentiellt hala golv då...

Och ett flätat palmlövsinnertak.

 

8-9 september 2012

Energidagarna på Fredells

Jag är stolt över Fredells. De har givit mig helt fria händer att plocka in vilka leverantörer som helst till en monter/utställning om sunt och hållbart byggande. Det blev 52 olika varuprover och tekniska produkter. Det enda jag riktigt saknade var en solfångarprototyp, då hade Noaks Ark känts komplett.

Bästa platsen fick jag också, rakt innaför grindarna. Det var ett helsike att släpa dit mina NC-block, men väl värt besväret då jag ville visa på bredden av alternativ, helst fler inom samma segment. Och jag ville ligga tungt på isolering och färg, där det finns särskilt många alternativ att välja på.

Foamglas, cellulosaisolering från Isocell, hampaisolering från Thermohampa, linisolering från Isolina, träfiberisolering från både Hunton och Pavatex, cellglasgrusisolering från Hasopor och givetvis fårullsisolering från Therma Fleece.

NC-blocket som är stapelbart och utan murfog/Köldbryggor, en bit av LEVA Husfabriks massiva stomelement, Huntons lättreglar för minimerande av köldbryggor och en miniatyr av Koljerngrunden tillverkad av Foamglas.

Glaspannor från soltech energy till ett takintegrerat solenergisystem med antingen solfångarfunktion, eller solenergisystem. Eller både och så klart. Dessa glaspannor drog enormt mycket folk till montern.

Utställningen blev så omfattande att jag fick göra en bakre sektion där de tekniska produkterna visades. Där fanns den energieffektiva och tysta takfläkten från EBM-pabst, duschvattenvärmeåtervinnaren HEI-Tech, Uponors pex-rör för tappvatten, Mira MMIX supersmarta energi och flödesbesparande kranar, den elektroniska vattenavstängaren Waterfuse samt en fuktvarnare för vattensäkerhet från Drop-stop.

Sen visade jag Fredells egna sortiment när det kom till toaletter. Förbränningstoaletten och den urinseparerande WC'n.

Det är det nog få som vet, men Fredells tillverkar egen pellets i källaren av det material som blir över från deras egen hustillverkning. För det har de också där nere. Jag som alltid trott att det bara var ett virkeslager och allmänt mottag för alla varuleveranser.

Färg färg färgSmile Auros snickerifärg och pulverfärg av kalkkasein samt deras golvvax, Färgbygges vägg och takfärg, AvJords äggoljetempera i pulverform, Wibos lösningsmedelsfria linoljefärg, Kulturhantverkarnas slamfärg. Sen hade jag med Allbäcks linoljesåpa (som kan användas till all form av rengöring kan jag intyga), Rubinols linoljespackel, och Decomaterials Tadelakt och lerfärg i påse.

Kloka Hem var med och sponsrade med Miljövänligare inredningsmagasin åt folket, Tack för det!!

6 augusti 2012

Kan man egentligen vinna ett krig??

Jag tror faktiskt inte det. Men nu verkar myrorna ha avlidit i alla fall. Och helt plötsligt dyker ett mail upp från någon generös bloggläsare upp. Röd ceder är tipset. Och röd ceder... det har jag ju hemma. Tänk om jag fått veta detta innan jag gav upp och förgiftade myrorna? Icke desto mindre är jag tackam för AnnaA's tips, och det blir röd ceder under karmen för framtida avskräckande. Jag gick faktiskt ut och klickade lite olja på ett ställe jag ska ta upp striden med myrorna utomhus, och de ryggade verkligen, så nu är det bara att hålla tummarna.

Tack AnnaA för tipset!! 

Alla tips beträffande ogiftiga bekämpningsmedel/metoder att avhysa oinbjudna gäste emottages tacksamt.

Helgerån, jag vet! Men nu är det så att denna lilla rullvagn/brickbord är det enda av den danska teakarsenalen som fått stanna kvar i mitt liv efter bortgivning och auktionsförsäljningar. Och det bara för att den är så fantastiskt fin och användbar. Den är till och med fin bara som den är, men jag vill inte ha teak-looken i mitt nya hem. Så... det blir Auros snickerifärg blandad med lite överblivet svart pigment och sen blandat av de snälla målarna på Fredells.

Patrik han jobbar med en sockel till mina vitrinskåp, annars blir det liksom inte klart. Han inte bara hantverkar, han är motor också, för jag sätter fart då han är på plats.

Under dessa skåp ska socklarna vara.

Målad sockelplanka och ett omålat Blocket-fynd. Jag har säkert skrivit det förr, men Blocket är en högoktanig drog för mig. Miljöjuste dessutom.

Allt, och då menar jag ALLT ska målas. Jag vill inte ha en endaste liten träfärgad fåtöljfot där uppe i ateljen. Det enda som får vara omålat är mina butiksskåp.

Meeeera. Verkar jag lite ambivalent? 

Jättefint tycker jag, och jag har den fullaste respekt för de som tycker att jag är en skit som målar teak.

Närmre färdig sockel.

 

4 augusti 2012

Trallvirke

Det kan vara vilket virke som helst, bara det inte är tryckipregnerat med kopparoxid, för det är giftigt, fult, och virket är alltid av sämsta kvalitet. Det som finns att välja på är som sagt:

Oimpregnerat som man kan behandla antingen med Sioo, vilket är en miljöjuste kiselbehandling. Då blir trallen vitaktig.

Eller så kan man olja den, och få en ganska regelbunden underhållscykel.

Man kan kanske dra på roslagsmahogny, jag vet faktiskt inte hur den påverkas av att man går på den. Roslagsmahogny är i alla fall tjära, linolja och terpentin.

Eller så har man den helt obehandlad, vilket är min plan. Då grånar den av sig själv efter ett par år. 

Det är lite overkligt att den växer fram den här sammanbindningen av friggan och huset. Det har ju liksom bara varit ett smutsigt och rotigt hål med massa fulförvaring. Frågan är bara var denna förvaring ska hamna nu..?

Jag målar på... någon gång kommer det ju att bli klart.

Svängigt väder. Trallen är klar och nu blir det en nödlösning på stegen framför huset. Lecastenarna ska ju egentligen gjutas in, men det ar jag helt enkelt inte ekonomi till just nu, så det får bli denna lösning. Reglar skruvade direkt på lecan, och sen trallen liggande ovanpå reglarna. Hållbart..? Tveksamt, men tillräckligt länge tills jag har råd att gjuta in trappstegen i alla fall. Jag vill ju liksom få en lite färdigare känsla på huset, både in- och utvändigt. Sen om det är klart eller inte... är en annan sak.

Rafal och medarbetare är helt fantastiska, jag är såååå nöjd.

1 augusti 2012

Glädjerush!!

Nu är det dags för trallpåläggning

Det är ju meningen att den här lilla stugan förr eller senare ska få en liten ansiktslyftning för att passa bättre ihop med mammahuset. Som egentligen är en husbebis. Detta med vem som är mamma och vem som är barn, det kan mina syskonbarn förklara mycket bättre än jag. Men resonemanget går i enkelhet ut på att har man en mamma och pappa, ja då är man barn. Men man kan helt klart vara både mamma och barn samtidigt har de förklarat.

Detta är TOTAL lycka för mig. Jag vet inte hur många gånger per dag jag kommer att gå åt fel håll då jag går ut, bara för att detta är så fint att se. Enda skillnaderna är att här är begräsnat med solsken, och så klampar det ju alltid då man går på en trätrall, i jämförelse med den heltysta betongaltanen. Men fin är den, och glad blir jag.

Nu gäller det att bestämma mig för hur jag ska behandla den, OM jag ska behandla den.